Har du fått rätt reumatisk diagnos?
Det är inte alltid diagnoserna vid reumatisk sjukdom fastställs på samma säkra vis som exempelvis inom ortopedi eller infektionsmedicin. I det senare fallet beror t.ex. en viss sjukdom på en viss bakterie eller virus.
Diagnos
När det gäller reumatiska sjukdomar ställs istället diagnoserna genom att läkaren gör en noggrann intervju – en s.k. anamnesupptagning – av patienten, som får berätta om sin bakgrund, sina tidigare sjukdomar och symptom samt om det finns reumatiska sjukdomar i släkten. Dessutom görs naturligtvis en kroppsundersökning, där läkaren bland annat letar efter speciella tecken, som inflammation och svullnad av leder. Diagnosen kan sedan ställas om eventuella symptom tillsammans med blodprover uppfyller tillräckligt många kriterier för en viss reumatisk sjukdom.
Alla läkare måste ha kännedom
Generellt sett, känner man inte fullständigt till orsakerna bakom reumatologiska sjukdomar. De första symtomen vid debuterande reumatisk sjukdom är ofta diffusa, det kan vara trötthet, morgonstelhet, värk i lederna eller en allmän sjukdomskänsla med feber och övriga influensaliknande symtom. Det faktum att reumatiska sjukdomar kan likna andra sorters sjukdomar, gör att alla läkare måste känna till de reumatiska sjukdomarna (däremot varierar naturligtvis vanan att ta hand om sådana patienter). Rör det sig om svårare symtom med påverkat allmäntillstånd, blir vårdinstansen ofta sjukhusens akutmottagningar. Där kan man göra en snabbutredning och inleda behandling, för sedan konsultera en reumatolog vid behov, som också kan flytta patienten till en reumatologisk vårdavdelning.
[ReadMoreLinkBoxThird]Primärvården
I vanliga fall är det dock primärvården som gäller. Där går många patienter med muskel- och ledvärk utan att detta är någon tydlig reumatisk sjukdom. Allmänläkaren tar ställning till om det behövs en bedömning av en reumatologisk specialist som kan ge råd om behandling. I många fall prövas först en behandling med antiinflammatoriska och smärtlindrande tabletter. Om det rör sig om en reumatologisk sjukdom, behöver patienterna i allmänhet skötas av reumatologspecialist, iallafall om behandling med mera potenta läkemedel, som metotrexat, blir aktuell. De biologiska läkemedlen, framför allt s.k. TNF-hämmare, har inneburit nya behandlingsmöjligheter vid reumatism. Dessa mediciner kan ge biverkningar och bör skötas av reumatolog eller annan läkare med stor vana av sådan behandling. Det är också viktigt att patienter med reumatologisk sjukdom får möjlighet att träffa hela det reumatologiska teamet som finns knutet till de reumatologiska klinikerna. 
