Födoämnesallergi

Vad är födoämnesallergi? 

När man talar om födoämnen och besvär som man kan få av dem, finns många olika begrepp att hålla reda på. 

Överkänslighet

Överkänslighet, eller hypersensitivitet, är ett tillstånd där man får symtom och tecken när man utsätts för något som man inte bör reagera negativt på. Utan exponering ska symtom och tecken upphöra. Vid födoämnen delas överkänslighet in i icke-allergisk födoämnesöverkänslighet (intolerans) och födoämnesallergi. Var fjärde till femte person anger att de har någon typ av överkänslighet mot födoämnen.

Icke-allergisk födoämnesöverkänslighet (intolerans)

Icke-allergisk födoämnesöverkänslighet är symtom som utlöses av födoämnen, men där symtomen inte är beror på reaktioner i immunsystemet. Det kallas också för intolerans och ett exempel är laktosintolerans, där man får symtom av (högt) intag av laktos. Ett annat exempel är symtom som uppstår vid intag av biogena aminer som kan finnas i kosten. 

Födoämnesallergi

Vissa överkänslighetsreaktioner mot födoämnen beror på att immunförsvaret reagerar medan det inte bör reagera och man talar då om födoämnesallergi. Immunförsvaret kan reagera med olika mekanismer och den mest kända och typiska mekanismen är IgE-medierad födoämnesallergi. IgE står för immunglobulin E och är en typ av antikropp. Vid en IgE-medierad födoämnesallergi uppstår en reaktion där IgE spelar en viktig roll, vilket leder till akuta allergiska reaktioner i olika svårighetsgrad. Ibland reagerar immunförsvaret med andra mekanismer och man pratar då om icke-IgE medierad födoämnesallergi. 

Cirka fem av 100 personer tror att de har en allergi mot födoämnen. Om man utför noggrann diagnostik så har man dock sett att ungefär 1 till 3 per 100 personer verkligen har en födoämnesallergi. Förekomsten tros öka i framtiden. 

Symtom

Födoämnesallergi kan ge symtom från olika platser i kroppen:

• Lokala symtom i munhåla, svalg och ansikte såsom klåda, svullnad i läppar och/eller tunga, röda ögon och tårflöde.
• Hudsymtom, såsom nässelutslag, rodnad, angioödem, försämring av eksem och mässlingliknande utslag.
• Mag-tarmsymtom, såsom illamående, kräkning, diarré och smärtor i magen.
• Luftvägssymtom, såsom klåda i näsan, rinnande näsa eller nästäppa, nysningar, kramper i luftvägarna, andnöd och pipande andning.
• Systemiska symtom/tecken, såsom symtom på lågt blodtryck eller svimning.

Vid födoämnesallergi är hudsymtom vanligast, medan symtom från luftvägarna sällan förekommer utan andra typer av symtom. Symtom startar oftast inom några minuter och senast 2 timmar efter intag av det misstänkta födoämnet.

Till skillnad från icke-allergisk födoämnesintolerans kan födoämnesallergi vara ett farligt tillstånd och leda till anafylaxi. Vid födoämnesallergi kan en allvarlig, livshotande allergisk reaktion uppstå vid intag av mycket små mängder av födoämnet man är allergisk mot.

Orsak

Orsaken till födoämnesallergi är komplex och man har bara till viss del kartlagt den exakta orsaken. Man tror att ärftliga faktorer och miljöfaktorer spelar en viktig roll. Det är vanligt att födoämnesallergi förekommer hos personer som har ett anlag för att bli allergiska. Icke-IgE-medierad födoämnesallergi har bara till viss del klarlagts.

Vid en födoämnesallergi sker en allergisk reaktion där immunförsvaret reagerar på ämnen i maten. Vid en IgE-medierad födoämnesallergi utlöses i regel en reaktion på proteiner i maten som är vattenlösliga och som inte enkelt bryts ner av magsaft, enzymer eller värme. De vanligaste födoämnena är komjölk, ägg, jordnöt, soja, trädnötter, fisk, skaldjur och vete. En allvarlig allergi (anafylaxi) utlöses oftast av ägg och mjölk hos barn och jordnötter och trädnötter hos äldre barn och vuxna.

Ibland har kroppens immunförsvar svårt att göra skillnad mellan olika proteiner i födoämnen. I sådana fall kan en korsallergi uppstå, vilket innebär att kroppen uppvisar allergiska symtom vid exponering för andra ämnen än de man från början var allergisk mot. Ett mycket vanligt exempel är det orala allergisyndromet (OAS) som uppträder hos personer som är allergiska mot pollen. Likheter mellan proteiner i pollen gör att individer med pollenallergi kan få en korsreaktion vid intag av vissa födoämnen såsom äpple och jordnöt. Trots det finns ingen allergi mot födoämnena. Symtom från läppar, mun och svalg är vanligast och är ofarliga, de utlöser mycket sällan en farlig reaktion i kroppen.  

Diagnos

När man misstänker allergi mot ett visst födoämne är det viktigast med sjukdomshistorien. En kartläggning av vilket födoämne misstänks leda till symtomen och tidsförloppet är mycket viktigt, liksom tidigare reaktioner, mängden av födoämnet man fått i sig och om födoämnet var rått eller tillagat/kokt. Om det är oklart kan man föra en föra dagbok över kosthållning och besvär. Information om andra allergiska sjukdomar, ärftlighet och läkemedel kan vara viktiga att väga in vid bedömningen. Ofta kan information om symtomen när man slutade äta/dricka födoämnet och/eller symtomen vid återinsättning vara av värde.

Blodprover eller pricktest kan ha ett värde vid misstanke om födoämnesallergi:

• Vid ett pricktest lägger man små mängder av det misstänkta allergiämnet på huden för att sedan göra små hål i huden med en liten nål. Det brukar inte leda till obehag/smärta. Om huden börjar klia och svullna upp samt blir röd är det ett tecken på att kroppen har blivit känslig för det födoämnet. 
• Blodprovsanalys av antikroppar mot födoämnet kan ge information om man har blivit känslig för det födoämnet genom att kroppen börjat ska antikroppar. 

Tolkningen av resultaten är inte enkel. Inga av testerna kan säga om man är allergisk eller inte. De kan endast säga om man har blivit sensibiliserad mot ett visst födoämne. Det innebär att kroppen har börjat utveckla antikroppar vilket är ett uttryck för överkänslighet. Det finns dock många fler personer som är sensibiliserade mot födoämnen än personer som har en allergi mot födoämnen. En allergi kräver alltid att man får symtom i samband med intaget av födoämnet. 

Vissa personer som har en sensibilisering mot ett visst ämne får aldrig någon allergi och, i ovanligare fall, kan det uppstå en allergi utan att man kan påvisa någon sensibilisering mot ett ämne. Därför är det viktigt att alltid bedöma sjukdomshistorien. Om man inte har en stor misstanke om födoämnesallergi och testerna inte visar någon sensibilisering så är risken för födoämnesallergi mycket låg. Om man å andra sidan har typiska och/eller allvarliga symtom kan det mycket väl föreligga en allergi. 

Om man misstänker det orala allergisyndromet så kan man ibland använda blodprover för att se om man har en äkta allergi mot ett födoämne eller en korsallergi mellan pollen och födoämnen. 

För att vara helt säker på diagnosen kan man ibland behöva göra en födoämnesprovokation. Undersökningen går ut på att äta små mängder av födoämnet man tror man är allergisk mot och se om det uppstår symtom. Ibland ökas mängden stegvis för att se om symtomen kommer vid ett större intag. Sådana undersökningar ska alltid utföras på vårdinrättningar som har möjlighet att behandla akuta, allvarliga former av allergi (anafylaxi).

Behandling

Hos patienter med en IgE-medierad födoämnesallergi rekommenderas i regel att man undviker födoämnet och andra födoämnen med stor risk för korsallergi. Det är viktigt att känna till rutiner kring hur man ser att matvaror innehåller vissa födoämnen, information om näringsbrister som kan uppstå och hur tillagning påverkar allergin. Det är också viktigt att känna till att vissa faktorer kan öka allvarlighetsgraden av den allergiska reaktionen, såsom intag av antiinflammatoriska läkemedel ur gruppen NSAID, fysisk aktivitet, obehandlad eller underbehandlad astma, alkohol, akuta infektioner och feber samt menstruation. 

Det finns en risk att man oavsiktligen ändå får i sig födoämnet man är allergisk mot. I så fall är det viktigt att veta hur man ska agera. Vid lindriga symtom kan antihistaminer ges som kan ha en viss effekt. Kortison i tablettform kan hos vissa förebygga andningsbesvär i ett sent skede, men effekten verkar vara ytterst liten. Hos personer med risk för en allvarlig allergisk reaktion med risk för en livshotande anafylaxi rekommenderar man att alltid ha med sig adrenalin som kommer i en spruta med form av en penna – en adrenalinpenna. Man ska alltid ha med sig minst två adrenalinpennor och man ska alltid ha testat att ge sig själv adrenalin i ett lugnt och kontrollerat skede. 

Oral immunoterapi är en relativt ny metod och har visat lovande resultat vid behandling av personer med IgE-medierad allergi mot jordnötter, ägg och mjölk.

Förebyggande behandling

Det finns en växande dokumentation över att det kan vara en god idé att introducera födoämnen ganska tidigt hos barn. Man har till exempel sett att små smakprover av jordnötter vid 4–6 månaders ålder kan minska risken för utveckling av allergi mot jordnötter. Det kan vara särskilt viktigt hos barn som antas ha en stor risk för att utveckla födoämnesallergi. Det är inte bevisat att det minskar risken, men det är klart att det inte ökar risken. Därför rekommenderar man att introducera all sorts mat, även fisk, ägg, mjölk, bönor, nötter och jordnötter under barnets första levnadsår.

Prognos

Födoämnesallergi kan vara permanent eller tillfällig, ofta beroende på vilket födoämne man är allergisk mot. Över hälften av alla barn som är allergiska mot ägg och nästan alla barn som är allergisk mot mjölk växer ifrån allergin så småningom. Däremot är det ovanligare att växa ifrån allergier mot nötter, frön, fisk och skaldjur. Sådana allergier kvarstår i regel hela livet. 

För att inte i onödan behöva sätta ut födoämnen är det viktigt att bedöma om man kan ha vuxit ifrån allergin.

Registrering

Kostråd