Anafylaktisk chock

Vad är anafylaktisk chock?

Allergisk chock eller anafylaktisk chock är den kraftigaste allergiska reaktionen man kan få efter att ha blivit utsatt (exponerats) för något som man är allergisk mot. Denna våldsamma överkänslighetsreaktion beror på att vissa celler (mastceller eller basofila granulocyter) aktiveras så att de släpper ut flera olika kemiska ämnen (bland annat histamin) som kallas för mediatorer. Mediatorerna gör så att det läcker ut vätska från blodkärlen och att kraftiga inflammationsreaktioner uppstår. Hud och slemhinnor svullnar och vätska ansamlas under huden, runt ögonen och på andra ställen. Efterhand kan mängden blod i blodkärlen bli så liten att blodcirkulationen sviktar.

Vid anafylaktisk chock, framförallt om man har astma, kan musklerna i luftrören dra ihop sig och luftrören bli trånga. Detta kan ge andningsbesvär.

Allergi är vanligt men det är långt ifrån alla som får anafylaxi. Risken att under sin livstid drabbas av anafylaxi har uppskattats till tre på tusen individer.

Symtom

Anfallen utvecklas vanligtvis snabbt. När man har varit i kontakt med det utlösande ämnet tar det i regel bara några minuter innan reaktionen kommer. Tiden kan dock variera, från några sekunder upp till timmar. Det är viktigt att man känner till de tidiga symtomen/förvarningarna, som kan vara:

• Klåda i hårbotten och örongångar, handflator och fotsulor.
• Svår trötthet eller yrsel.
• Oro eller ångest.

Luftvägsreaktionerna börjar ofta som en trånghetskänsla i halsen och bröstet och utvecklas gradvis till heshet och andningsbesvär, allt eftersom luftvägarna blir trängre. Därefter kan man uppleva värmekänsla, hjärtklappning och kallsvettning. Man kan få generell klåda och hudutslag, samt magsmärtor med illamående och kräkningar. Psykiska symtom med oro och ångest kan inträda, och i senare stadier medvetslöshet och eventuellt kramper.

Orsak

De vanligaste orsakerna är insektsstick och läkemedelsreaktioner hos vuxna, och födoämnesintag hos barn. Det finns flera olika ämnen som kan utlösa ett anfall, bland andra följande:

• Läkemedel:
  • Penicilliner
  • Acetylsalicylsyra och andra inflammationshämmande värktabletter som ibuprofen
• Livsmedel:
  • Musslor, skaldjur och fisk
  • Jordnötter, andra nötter, sojaprodukter, komjölk och ägg
• Insektsstick:
  • Getingar, bin

Vacciner kan i mycket sällsynta fall utlösa anafylaktisk chock. Även icke-allergiska orsaker kan bidra som kyla, värme och fysisk ansträngning. Ibland går det inte att hitta någon orsak.

Diagnos

Diagnosen ställs utifrån typiska symtom och bara misstanken om anafylaktisk reaktion är tillräckligt för att behandling ska påbörjas. I ett senare skede görs en allergiutredning med blodprov och ibland hudtest. 

Behandling av anafylaktisk chock

Anafylaktisk chock är ett livshotande tillstånd som måste behandlas akut. Ring eller be någon att ringa akutnumret 112! Med korrekt behandling i rätt tid överlever i princip alla anfallet. Tidig muskulär injektion av adrenalin är den viktigaste delen av behandlingen, detta för att förhindra att andningssvårigheter och cirkulationssvikt uppstår. Adrenalinet hjälper till att upprätthålla blodtrycket, stärka hjärtat och motverka att luftvägarna blir trånga. Det är viktigt att adrenalin ges så fort som möjligt, helst inom de första minuterna av anfallet. 

Om man tidigare har haft en anafylaktisk reaktion kan man ha fått en adrenalinautoinjektor (adrenalinpenna) utskriven som man alltid bör ha med sig. Med den kan man lätt behandla sig själv genom att sätta sprutan i låret om man misstänker att man har en anafylaktisk reaktion. Man har då också vanligen fått en personlig vårdplan med beskrivning av vad man ska göra vid lindrig respektive kraftig reaktion. 

Efter att den drabbade har fått adrenalin och reaktionen har stabiliserats rekommenderas antihistamin, exempelvis desloratadin, loratadin eller cetirizin i dubbel normaldos via munnen. Antihistamin bör tas i tre dagar efter det anafylaktiska anfallet. Medicinen lindrar nässelutslag och irritation i ögonen.

Om man har astma och får astmasymtom i samband med den anafylaktiska reaktionen rekommenderas även kortisonbehandling (tablett betametason) i en stötdos (engångsdos) som tas via munnen.

I de flesta fallen med anafylaxi går symtomen fullständigt tillbaka efter behandling med adrenalin intramuskulärt. Det är osäkert om det kan komma en andra reaktion flera timmar senare, därför ska en person som har haft ett anafylaktiskt anfall bli observerad på sjukhus flera timmar, ibland uppemot 12 timmar, efteråt. 

Efter vissa anafylaktiska reaktioner, ibland till exempel vid bi- eller getingstick, rekommenderas så kallad allergen immunterapi (AIT) som är en behandling som pågår under flera år.

Prognos

Om man har haft ett anafylaktiskt anfall är risken högre för att få ett nytt anfall vid ett senare tillfälle om man exponeras för det allergiframkallande ämnet igen. Därför bör man alltid bära med sig adrenalinpenna.