Allergisk rinit, hösnuva

Vad är allergisk rinit?

Allergisk rinit, hösnuva, beror på en allergisk reaktion på ämnen, så kallade allergener, som kommer i kontakt med nässlemhinnan. Den allergiska reaktionen utlöser en inflammation i nässlemhinnan. 

Tillståndet är mycket vanligt och ungefär 20 procent drabbas. Besvären börjar oftast före 20 års ålder och är vanligen som värst under skolåldern.

Symtom

Inflammationen i nässlemhinnan leder till klåda i näsan, nysningar, nästäppa och rinnande näsa. Även allergiska reaktioner från ögonen är vanligt.

Orsak

Allergi är en form av överkänslighet i kroppen. Slemhinnorna uppfattar ämnen, till exempel pollen från växter, som främmande och startar en reaktion för att bekämpa dessa. Därmed inleds en inflammation då slemhinnorna svullnar och rodnar, sekretutsöndringen ökar och detta gör att luftpassagen genom näsan blir trång.

Vid säsongsberoende rinit är det som regel björkpollen på våren, gräspollen på sommaren och gråbo på sensommaren som orsakar besvären. Vid symtom året om är kvalster eller djurhår vanligare orsaker.

Tendensen att överreagera på detta sätt är delvis ärftlig. Allergi är mycket vanligare hos barn där en eller båda föräldrarna är allergiska. Det är också tydligt att barn som bor i hem där föräldrarna röker har mer allergibesvär.

Diagnos

Vid typiska symtom med klåda eller nästäppa, klart och rinnande sekret och nysningar under pollensäsong är diagnosen lätt att ställa.

Ihållande besvär kan också finnas. Upplysningar om förekomst av allergi i familjen eller om att besvären uppstår efter kontakt med djur, kvalster, mögel eller liknande kan då leda till att diagnosen kan ställas utan att andra undersökningar görs.

Vid allergisk inflammation kan slemhinnan i näsan ha ett "typiskt" utseende då slemhinnan blir svullen och vattnig. Den kan också bli blåröd. Om läkaren ändå tvekar om diagnosen testas ibland för allergi genom blodprov och hudtest.

Behandling

Egenbehandling

Om man har pollenallergi kan man under pollensäsongen tänka på att duscha, tvätta håret och byta kläder efter uteaktivitet. Man bör undvika att vädra sovrummet mitt på dagen, då pollenmängden är som störst (passa istället på att ha fönstren öppna på natten och tidig morgon). Man bör inte hänga kläder eller sängkläder utomhus på tork eller vädring, man bör undvika nyklippta gräsmattor och att ha kontakt med djur som har pollen i pälsen. Om man vill motionera utomhus bör man göra det på morgonen medan daggen fortfarande binder pollen. Vid bilkörning genom områden med hög pollenkoncentration bör bilfönstren vara stängda och bilens ventilationsanläggning ha ett pollenfilter. Med hjälp av pollenprognoser, till exempel Pollenrapporten.se, kan man vara förberedd, och om möjligt hålla sig borta från områden med höga pollenhalter. Ute vid kusten och på havet är pollenhalterna ofta lägre. 

Vid kvalsterallergi är det klokt att ha så få dammsamlande föremål i sovrummet som möjligt. Tvätta och dammsug ofta, var särskilt noggrann med rengöringen av sovrummet. Våtrum har ofta hög luftfuktighet vilket kan göra att kvalster och svampsporer trivs. Rökfrihet i hemmet viktigt, då det minskar den ospecifika retbarheten i luftvägarna som allergiker ofta har.

Vid djurallergi ska man försöka undvika kontakt med djur. Har man ändå varit i närheten av djur bör man duscha och byta kläder efteråt.

Läkemedelsbehandling

Läkemedelsbehandling mot hösnuva kan med fördel påbörjas redan någon vecka innan den typ  av pollen som man reagerar mot ökar i luften. Pollenprognos för olika delar av landet kan ses i pollenrapporten.se.

I de fall när besvären bara kommer från näsan är det vanligt att börja med lokalbehandling med nässprej om andra åtgärder inte räcker. Mest effektivt är nässprej som innehåller kortison. Detta är ett receptfritt läkemedel som har få eller inga biverkningar. Många har stor respekt för läkemedel som innehåller kortison, men det har inte visats att kortisonnässprej har några skadliga biverkningar. Torrhet i näsan och näsblödning kan dock förekomma. För att undvika näsblödning ska man rikta sprejen ut mot näsvingarna, och inte mot nässkiljeväggen. I de flesta fall räcker det med enbart kortisonsprej.

Om man dessutom har allergibesvär från ögon, lungor eller hud, kan det bli aktuellt att använda så kallade antihistamintabletter, antingen ensamt eller i kombination med kortisonnässprej. Sådana tabletter fås utan recept i små förpackningar. Har man behov av allergimedicin under en längre tid kan man få den utskriven på recept. Också antihistamin finns som nässprej. Även om den verkar sämre än kortisonsprej, kan antihistaminsprej för vissa vara till hjälp framför allt vid kortvariga kontakter då effekten kan komma snabbare med antihistaminsprej än med tabletter.

I korta perioder med ovanligt intensiva besvär kan en kortare kur med kortisontabletter vara nödvändigt. Man bör dock försöka undvika detta och använda allergiläkemedel.

Allergen immunterapi (AIT)

Vid AIT ges behandling med det ämne som man är allergisk mot (allergen) så att kroppen långsamt vänjer sig vid allergenet. På så sätt minskar allergibesvären. Behandling med AIT kan ges om symtomlindrande behandling mot allergi och undvikande av allergenet inte hjälper. AIT mot pälsdjur ges bara vid svåra besvär, exempelvis om man får allergiska besvär när man träffar andra som har varit i kontakt med djur. Man kan alltså inte behandlas med AIT för att själv kunna ha ett pälsdjur hemma.

Man kan antingen får allergenet under tungan (sublingualt) i tablettform, vilket kallas för sublingual immunterapi (SLIT), eller som en spruta strax under huden (subkutant), vilket kallas för subkutan immunterapi (SCIT). Trädpollen-, gräspollen- och husdammskvalsterallergi kan behandlas med antingen SLIT eller SCIT, men SLIT är ofta förstahandsval. Hund- och kattallergi kan enbart behandlas med SCIT. Behandlingen pågår i tre till fem år.

Vid SLIT ska man börja med behandlingen minst 4 månader innan pollensäsongen förväntas börja. Den första dosen ges på en allergimottagning eller av en behörig läkare under medicinsk övervakning i 30 minuter. Därefter sker den dagliga behandlingen i hemmet. Behandlingen pågår i minst tre år.

SCIT ges i gradvis ökande veckodoser och därefter underhållsdoser på sex till åtta veckors intervall under tre till fem år. Sprutorna ges vanligen på en allergimottagning.

Prognos

Besvären är vanligen värst i ungdomsåren och minskar ofta i vuxen ålder.

En del har också symtom på allergi med klåda i munnen efter intag av vissa födoämnen. Ofta handlar det om en korsallergi mellan pollen och andra allergiutlösande ämnen. En sådan korsallergi är vanligen helt ofarlig och i vissa fall kan man värma livsmedlet för att minska symtomen.