Pollenallergi (hösnuva)

Vad är pollenallergi?

Pollenallergi är en allergisk snuva som drabbar ungefär 20 % av vuxna i Sverige.

Pollenallergi förekommer oftast i åldern 5–40 år och tillståndet är vanligast bland äldre barn, tonåringar och unga vuxna. Hos barn ökar det med stigande ålder från 5 % hos fyraåringar till 14 % hos tolvåringar. Många växer ifrån allergin efter 30-årsåldern.

Ungefär 20 % av vuxna i Sverige har allergisk snuva. 

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är pollensäsongen idag tio till elva dagar längre än för 30 år sedan. Den verkar också komma tidigare på året än tidigare. Klimatförändringar påverkar eventuellt förekomsten av astma och allergi hos barn, och bland unga i Europa är dubbelt så många allergiska mot pollen som för 30 år sedan. Samma undersökning beräknar att vi även kommer att se en ökning av antalet pollenallergiker under de kommande tio åren. Förekomsten av hösnuva har ökat från ungefär 1 % vid början av 1900-talet till 20 % idag. En möjlig orsak som pekas ut är ökade luftföroreningar. Andra faktorer kan vara rökning under graviditeten, familjestorlek och socialgrupp.

Symtom

Om man varje vår får kliande ögon, vattentunn, rinnande snuva, ständiga nysattacker eller blir täppt i näsan är man troligtvis allergisk mot pollen. Dessutom är det många som känner sig trötta, hängiga och har koncentrationssvårigheter.

Orsak

De ämnen i pollenet som skapar en reaktion kallas allergener. Allergenerna består av aminosyror (beståndsdelar i proteiner). Varje allergen är uppbyggt av aminosyror på sitt specifika sätt. På så vis kan olika sorters växter och träd känna igen sina pollen. De flesta typerna av pollen ger inga besvär, men vissa typer av pollen har en sammansättning av aminosyror som gör att många människor reagerar på dem.

Pollentyperna som de flesta i Sverige reagerar på är pollen från lövträd särskilt björk, al och hassel, pollen från olika typer av gräs och pollen från gråbo. De typer av pollen som orsakar allergi (hösnuva) är pollen från vindpollinerade växter. De har lätta pollen som kan färdas långt med vinden.

Pollensäsongen börjar i februari/mars med al och hassel, från slutet av april börjar björkpollensäsongen, den pollentyp som flest reagerar på. Från mitten av maj till början av september är det gräspollensäsong. Gråbon har sin pollensäsong i juli och augusti.

Anlag för astma, atopiskt eksem och hösnuva (pollenallergi) är nära sammankopplade. Därför har barn som har anlag för atopiskt eksem större risk för att även bli allergiska mot pollen.

Tobaksrök, parfymer, starka dofter och alkohol kan förvärra symtomen.

Behandling

Behandling av pollenallergi är indelat i två huvudgrupper:

• En grupp är användning av lokalt verkande läkemedel. Nässprayer finns både med kortison och med andra typer av läkemedel. Ögondroppar finns med antihistaminer och andra typer av läkemedel.
• En annan vanlig behandlingsmetod är användning av antihistamintabletter. De är symtomlindrande.

Vid graviditet och pollenallergi kan man använda receptfri nässprej som innehåller levokabastin och receptfria ögondroppar som innehåller natriumkromoglikat eller levokabastin. Antihistamintabletter som kan tas vid graviditet är loratadin och cetirizin. I bipacksedlarna rekommenderas inte användning under graviditet och amning på grund av begränsad kunskap. Men numera har loratadin och cetirizin använts av ett stort antal gravida och ammande kvinnor och inget tyder på att läkemedlet skulle skada barnet. 

Allergen immunterapi, AIT 

Vid AIT ges behandling med det ämne som man är allergisk mot (allergen) så att kroppen långsamt vänjer sig vid allergenet. På så sätt minskar allergibesvären. Behandling med AIT kan ges om symtomlindrande behandling mot allergi och undvikande av allergenet inte hjälper.

Vid trädpollen- eller gräspollenallergi kan man antingen får allergenet under tungan (sublingualt) i tablettform, vilket kallas för sublingual immunterapi (SLIT), eller som en spruta strax under huden (subkutant), vilket kallas för subkutan immunterapi (SCIT). SLIT är ofta förstahandsval.

Vid SLIT ska man börja med behandlingen minst 4 månader innan pollensäsongen förväntas börja. Den första dosen ges på en allergimottagning eller av en behörig läkare under medicinsk övervakning i 30 minuter. Därefter sker den dagliga behandlingen i hemmet. Behandlingen pågår i minst tre år.

SCIT ges i gradvis ökande veckodoser och därefter underhållsdoser på sex till åtta veckors intervall under tre till fem år. Sprutorna ges vanligen på en allergimottagning.

Råd vid pollenallergi

• Torka inte kläder ute, eftersom pollenkornen lätt fastnar i kläderna.
• Vädra inte huset mitt på dagen, det är då spridningen är som störst. Vädra helst på kvällen eller natten, om det behövs.
• Var noga med rengöring. Det gäller både hem, kläder och personlig hygien.
• Många har god nytta av att duscha och tvätta håret innan man går och lägger sig.
• Undvik starka lukter, tobaksrök och dylikt.
• Stanna inne så mycket som möjligt under de värsta perioderna.
• Följ läkares råd angående medicinering.
• Installera pollenfilter i bilens luftintag.
• Kör/vädra inte med öppna fönster.
• Solglasögon kan vara ett bra sätt att undvika pollenkorn i ögonen.
• Det lönar sig att följa pollenprognoserna under pollensäsongen, så att det blir lättare att planera dagarna.