Komjölksallergi, mjölkproteinallergi

Vad är mjölkproteinallergi?

Mjölkallergi är en allergisk sjukdom som gör att kroppens immunsystem reagerar på protein i mjölken (kasein och vassle). Tillståndet skiljer sig alltså helt från laktosintolerans, som beror på en brist på enzymet laktas i tunntarmen.

Komjölk är den vanligaste orsaken till allergin, men den kan korsreagera så att man inte heller tål mjölk från get, får och en del andra djur. Dock verkar mjölkproteinallergiker tåla kamelmjölk bra, då den liksom bröstmjölk saknar några av de proteiner som det är vanligast att reagera mot.

Mjölkallergi är en av de vanligaste matallergierna hos barn, man tror att ungefär 2,5 % av småbarn i Sverige har allergin. De flesta är dock toleranta redan vid 4 års ålder och nästan alla har vuxit ifrån allergin när skolan börjat.

Symtom

Symtom och tecken kan komma efter några minuter upp till en timme efter matintag och kan varierar från person till person. I vissa fall kan reaktioner även uppstå mycket senare. Man skiljer mellan akut och sent reagerande mjölkallergi.

De akuta symtomen är:

• Magsmärtor.
• Kräkningar.
• Väsande andning.
• Utslag och klåda:
  • Förvärrade eksem, nässelfeber, rodnad och andra hudreaktioner kan förekomma
• Mjölk kan utlösa en allvarlig allergisk chock.

Symtom vid sen reaktion:

• Lös avföring.
• Diarré, eventuellt blodig diarré.
• Magsmärtor, illamående och uppblåsthet.
• Utslag och klåda.
• Rinnande näsa.
• Hosta eller väsande ljud.

Orsak

I komjölk finns över 25 olika proteiner som kan ge en reaktion hos en mjölkallergiker. Vissa är bara allergiska mot ett enda protein, medan de flesta är allergiska mot flera samtidigt. Mjölkproteiner finns i mjölk och i andra livsmedel som ost, smör och choklad. Vid allergi bildas antikroppar mot normalt harmlösa ämnen som kallas allergener. När mjölk intas reagerar en allergikers överkänsliga immunsystem felaktigt på mjölkproteinerna och bildar antikroppar i syfte att neutralisera allergenerna. Detta kallas en immunologisk (allergisk) reaktion.

Man kan inte vara allergisk mot bröstmjölk från mamman, men om den som ammar själv äter komjölk kan proteiner från den mjölken överföras i bröstmjölken och i vissa fall ge allergiska besvär hos barnet.

Diagnos

Det är svårt att skilja mellan mjölkallergi (mjölkproteinallergi) och laktosintolerans på grund av att symtomen är ganska lika. Diagnosen mjölkallergi är svårare att ställa, eftersom det är svårt att koppla symtomen till intag av komjölk. Dessutom kan symtomen komma från flera olika organ, till skillnad från exempelvis laktosintolerans som främst märks av på magen. Det finns många tillstånd med liknande symtom. Och då många som sagt dricker mjölk varje dag är det i allmänhet svårt att identifiera just mjölk som orsaken till besvär. Å andra sidan är mjölk även det livsmedel som oftast blir felaktigt misstänkt för att ligga bakom olika typer av symtom. 

Läkaren kan ställa detaljerade och relevanta frågor om symtom och tecken, göra en kroppsundersökning och genomföra ett pricktest på huden för att se om det ger en reaktion, det vill säga ett kliande utslag. Ett allergitest och ett blodprov kan också hjälpa till att fastställa diagnosen, men det man ska tänka på är att många är så kallat "sensibiliserade" mot olika ämnen. Det betyder att man i blodet har antikroppar, det vill säga att immunsystemet reagerar på ämnet, men det betyder inte att man får symtom av det.

I vissa fall görs också ett provokationstest, som egentligen är det test som tydligast ger svar på om det finns allergi eller inte. Testet går ut på att barnet är fritt från mjölkproteiner under ett visst antal dagar, för att sedan ges kontrollerade mängder mjölk i upptrappning.

Behandling

Det finns ingen botande behandling för mjölkallergi, men de flesta växer ifrån den spontant. För att undvika allvarliga allergiska reaktioner måste man äta en mjölkfri kost. Det är ofta bra att få råd från en dietist – erfarenheter visar att barn som äter en mjölkfri kost löper större risk att drabbas av näringsbrist. Barn med mjölkallergi kan få en avplanande tillväxtkurva och det kan bero på ett lägre intag av kalcium, riboflavin och protein. Mjölkersättning bör ges till småbarn och kalciumtabletter kan användas som tillskott när mjölkersättning inte är tillräckligt. Sojabaserade modersmjölksersättningar rekommenderas inte som alternativ till barn med mjölkallergi, då allergi mot soja också blir allt vanligare. Allergimediciner, som antihistaminer, kan minska symtomen. Hos många barn växer allergin bort lite senare och man bör därför testa mjölk med jämna mellanrum, i samråd med läkare, för att se om barnet kanske tål det igen eller inte. 

Prognos

Prognosen är bra för de allra flesta. Toleransutvecklingen sker ofta snabbt vid reaktioner på mjölk. I småbarnsåldern bör man utvärdera om barnet har kvar mjölkallergin en gång i halvåret eller en gång per år. Hos så många som 85–90 % växer allergin bort innan barnet börjar skolan. Men barn med mjölkallergi har lättare för att utveckla allergi mot andra födoämnen som ägg, soja och nötter. De löper även högre risk att utveckla allergi mot damm, djur och pollen.