Köttallergi
De allergiska symtomen vid köttallergi kan komma upp till sex timmar efter intag av kött, vilket gör att kopplingen till intag av kött ibland missas och diagnosen försenas.
Vad är köttallergi?
Köttallergi är en allergisk reaktion som uppstår efter att man har ätit kött från däggdjur. Till skillnad från övriga allergiska reaktioner mot födoämnen uppstår reaktionen inte i direkt anslutning till intaget, utan två till sex timmar efteråt, vilket ibland blir under natten. Till däggdjurskött räknas nötkreatur, lamm, gris och vilda däggdjur (till exempel ren, älg och hjort). En person med köttallergi kan få en allergisk reaktion vid intag av alla däggdjur förutom apor, så även intag av val eller delfin kan ge allergisk reaktion hos en person med köttallergi. Vissa personer med köttallergi reagerar också på mjölkprodukter och godis som innehåller gelatin, men det är ovanligt. Fågel och fisk går bra att äta eftersom dessa djur inte innehåller kolhydraten galaktos-alfa-1,3-galaktos (α-Gal), som är det ämne som framkallar köttallergi.
Orsak
Vid köttallergi reagerar kroppen mot kolhydraten α-Gal. α-Gal finns hos nötkreatur, lamm, får, gris och vilda däggdjur, men inte hos människa. En del människor bildar antikroppar, så kallade IgE-antikroppar, mot α-Gal och dessa IgE-antikroppar kan orsaka allergisk reaktion vid intag av däggdjurskött. Inte alla som har förhöjda IgE-antikroppar mot α-Gal har dock köttallergi. För vissa krävs också bidragande faktorer för att en allergisk reaktion ska starta. Sådana bidragande faktorer kan vara fysisk ansträngning och/eller intag alkohol eller vanliga smärtstillande läkemedel, såsom exempelvis ibuprofen eller naproxen (så kallade NSAID). Därför kan man vara köttallergiker även utan att få en allergisk reaktion varje gång man äter däggdjurskött.
Mellan 2009 och 2016 diagnostiserades ett par hundra fall av köttallergi i Sverige.
Fästingar och köttallergi
Köttallergi är vanligare i geografiska områden som är rika på fästingar. Hos fästingar (Ixodes ricinus) har man hittat α-Gal i mag-tarmkanalen. Efter exponering för α-Gal genom fästingbett, kan människan börja bilda IgE mot α-Gal och utveckla köttallergi. Vid köttallergi kan den drabbade ofta berätta att denne har haft ett fästingbett i anslutning till att köttallergin startade.
Diagnos
Diagnosen ställs baserad på en sjukdomshistoria med allergiska reaktioner i form av nässelutslag (urtikaria), svullnad i ansikte/mun/hals (angioödem), magkramper, diarré och/eller allergisk chock (anafylaxi) med blodtrycksfall, andningssvårigheter och sänkt medvetande som uppträder upp till sex timmar efter intag av däggdjurskött. För att säkerställa diagnosen tas blodprov för att mäta nivån i blodet av IgE-antikroppar mot α-Gal. Om man har förhöjda IgE-antikroppar mot α-Gal görs en mer noggrann utredning hos allergispecialist.
HAR DU KOLL PÅ PATIENTLAGEN? Lär dig mer om vårdens skyldigheter gentemot dig som patient och anhörig!
Behandling
Behandlingen består i att utesluta däggdjurskött ur kosten. Om man får en allergisk reaktion efter intag av däggdjurskött ska man ta en antihistamintablett. Om man får svullnad i halsen eller en allergisk chock (se ovan) ska man söka akutsjukvård. Kortisonpreparatet betametason (tio tabletter som engångsdos upplösta i vatten) kan minska besvären med svullnad i mun/hals. Om man har haft en allvarlig reaktion vid köttallergi ska man alltid ha akutmediciner (adrenalinpenna), betametason- och antihistamintabletter till hands.
Prognos
Förlopp och prognos är oklara eftersom köttallergi är en diagnos som man upptäckt relativt nyligen och långtidsuppföljningar saknas därför. Sannolikt kvarstår allergin hela livet, men det är inte troligt att man utvecklar allergier mot andra födoämnen.
