Hög risk för glutenintolerans i Sverige
Resultaten är hämtade från en stor internationell studie som ska pågå till 2025. Närmare 8 700 barn med särskilda riskgener för diabetes och glutenintolerans deltar i studien.
Barnen har följts sedan de var nyfödda och är i dag i genomsnitt sex år gamla. Det är amerikanska, svenska, tyska och finska barn som deltar. Delresultat från studien bekräftar tidigare antaganden om glutenintolerans, exempelvis att flickor löper nästan dubbelt så hög risk som pojkar att drabbas och sjukdomen är starkt kopplad till ärftlighet.
Man räknar med att cirka 1,5 procent av normalbefolkningen är glutenintolerant, men i Sverige är andelen dubbelt så hög. Generellt sett drabbas dessutom svenska barn i tidigare år av glutenintolerans än barn i övriga länder.
Varför det är så, är svårt att svara på. Många har velat hävda att det kan bero på när man introduceras för gluten samt i vilken mängd gluten ges under det första levnadsåret.
Daniel Agardh, överläkare och docent vid Lunds universitet och som lett den svenska delen av studien, menar att det inte går att dra några slutsatser.
– Kosten är naturligtvis en viktig faktor, men det är förmodligen betydligt mer komplext än så. Vi kan med studien inte dra några slutsatser om att vällingen är orsaken till den ökade risken hos svenska barn i studien.
Enligt honom är det sannolikt kombinationen av de ärftliga riskgenerna och flertalet omgivningsfaktorer som gör att vissa barn drabbas. Det kan vara så att det är en infektion som initialt utlöser sjukdomen. En annan teori är att tarmflorans sammansättning, som skiljer sig åt hos folk i olika länder, påverkar risken.
HAR DU KOLL PÅ PATIENTLAGEN? Lär dig mer om vårdens skyldigheter gentemot dig som patient och anhörig!
Det finns dessutom tydliga indikationer på att gluteninintiolerans är vanligare i de södra än i de norra delarna av Sverige. Något entydigt svar på varför har inte forskarna.
Är du glutenintolerant och hur gammal var du när du fick diagnosen? Kommentera direkt under artikeln.
Kommentera denna artikel
Jag är glutenintolerant och fick diagnosen för 12 år sedan. Besvären har funnits i flera år men det krävdes flera utredningar och att bli tagen på allvar innan diagnosen ställdes via biopsi och blodprov.
Var 30 år när jag fick det bekräftat, ändrade mina kostvanor tack vare råd från homeopat och då försvann i stort sett även min pollenallergi .
Allergierna bröt ut när jag var runt 20.
Hej. Jag var 71 år när jag plötsligt förlorade 20 kg. Det visade sig att jag hade Celiaki. - Troligen hade jag haft det latent hela livet, men det var först när jag blev undernärd, som en noga undersökning gjordes. Normalt var det toabesök en gång per vecka, med hårt arbete, hela mitt liv. Värken i kroppen ansågs vara fibromyalgi! Efter omläggning av kosten mår jag mycket bättre, men vid inläggning för trombos i ett ben, nonchalerades min Celiaki, med påföljd att jag fick lägga ut min madrass i badrummet igen för att få lite vila mellan spyattackerna.
Jag har bluvit glutenintolerant vid 53 års ålder. Jag mådde dåligt illamåendet varje dag ont i magen ont i lederna ryggen alltså hela kroppen. I flera omgångar har jah legat på sjukhuset. Hittade ingeting alla provena va bra. På slutet fick de redan på att jag har celliaki. Har slutat äta mat me gluten men undrar varför mår jag så illa fortfarande hela tiden. Går det över å i så fall hur lång tid tar det innsn man känner sig bättre.
Fick diagnosen som 14åring efter år av dåligt mående. Visade tecken på barndepression. Allt försvann efter att jag startade en glutenfri kost.
efter ett blodprov gjordes två gastroskopier.
den andra gången krävde jag själv för att dubbel kolla om diagnosen stämde. Kändes jätte jobbigt att behöva äta special kost resten av livet. Men nu har jag ätit det i så många år att jag inte vet bättre. Har en moster med celiaki. Ingen av mina barn är drabbade.
Jag har fått veta av läkare att alla som har glutenintolerans har fötts med det och lidit av det sedan födseln, men i många fall utan att ha vetat om det och att risken för följdverkningar av glutenintolerans är lika stor oavsett om man har/har haft symptom eller ej. Mina transglutaminas-blodvärden var obefintligt låga 0.000265 nånting, så de tydde inte på att jag hade glutenintolerans. Gastroskopi vill de inte bekosta. Men de förmodar att jag har glutenintolerans. Vad anser ni om det?
Jag va 23 år men har haft problem sedan födseln. Syntes varken på blodprov eller gastrpskopin. En duktig läkare fortsatte med att röntga tarmarna och då såg vi min celiaki.
Jag var 42 år och har haft sedan barndomen
Jag har två barn som båda är glutenintoleranta. Dom fick diagnosen för ca tre år sedan. Min pojk var då fem och min flicka var 7.
Det tog tre år av utredning innan vi fick en diagnos på min son. Han fick gå igenom tre biopsier och ett antal läkarbesök och provtagningar så när äntligen diagnosen kom så kändes det mest skönt att veta.
Min dotter har inte gjort någon biopsi för det räckte med blodprov på henne för vi har tre släktingar som också har glutenintolerans och hennes värden var jätte höga.
Min läkare är inte intresserad av att ställa diagnos. Det kan misstänkas att jag sedan juni 2013 blivit glutenintolerant, eftersom all glutenmat jag åt fr.o.m. då plötsligt gick rätt igenom magen. Till slut gällde det även all glutenfri mat också, under tre veckor och jag gick snabbt ned 7 kilo. Man kan inte mäta om man är glutenintolerant utan att utsätta sig för glutenmat, vilket de inte rekommenderar i mitt fall. Så jag kommer alltid leva i ovisshet? HLA DQ2/DQ8-nlodprov vill de väl inte beskosta. Gastroskopi är meningslöst då jag sedan ett år äter glutenfritt.
Inga har kommenterat på denna sida ännu