Överdriven hygien ökar risken för astma och allergi

En förklaring är att barn som kommer i tidig, nära kontakt med andra barn är mer utsatta för infektioner. Det kan bidra till att de bygger upp sitt immunförsvar och på så sätt klarar att stå emot astma och allergi bättre.

Har vi blivit för renliga?

Förmodligen ökar vi risken för astma och allergi om vi är överdrivet renliga. I fattiga länder med hög sjukligheten i infektionssjukdomar och bristande hygien, är astma och allergi mycket sällsynt. Även barn i trångbodda hushåll i Östeuropa är mindre allergiska än barn i västvärlden.

Historiskt sett beskrevs hösnuva på 1800-talet som en sällsynt sjukdom som drabbade landets välbärgade stadsdelar. Då var det istället desto vanligare att man blev sjuk eller till och med dog i infektionssjukdomar. Bland svenska värnpliktiga har förekomst av astma och/eller allergi fyrdubblats på 30 år.

Vaccination möjlig negativ faktor

Det svenska vaccinationsprogrammet, som skyddar mot polio, mässling, röda hund och påssjuka, kan också ha bidragit till att öka risken för astma och allergi. Det har man kunnat visa i studier som jämfört vaccinerade barn med barn som uppfostras inom Antroposofi (filosofisk hälsolära). Barn till antroposofer avstår från vaccination och är också försiktiga med att använda antibiotika. Men forskarna menar att sambandet mellan utebliven vaccinering och mindre risk för astma och allergi är mycket svagt. I Östeuropa ser man till exempel ingen sådan koppling, där är vaccinationsprogrammet lika omfattande som i Sverige.

Bakterier kan skydda

Kanske beror istället den minskade förekomsten av astma och allergi på att man inom antroposofi håller sig till vegetarisk mat med mycket mjölksyrebakterier. En bra bakterieflora i tarmen har nämligen visat sig kunna ge en skyddseffekt mot astma och allergi.

Ett nyfött barn har en helt steril tarm som så småningom koloniseras av bakterier. I fattiga länder med låg hygien går det snabbare. En vuxen person har ca 1-2 kg bakterier (främst lactobaciller och saprofytära mykobakterier) i tarmen, som bland annat underlättar matsmältningen. Tarmbakterierna är också nödvändiga för utmognad och aktivering av vårt immunförsvar och kan på så sätt ha ett samband med astma och allergi. Man har också upptäckt att tarmbakterier kan skydda mot andra autoimmuna sjukdomar såsom Chrons sjukdom och barndiabetes. Dock krävs mer forskning för att säkerställa de sambanden.

Bondgårdsmiljö kan motverka astma och allergi

Att bakterier kan skydda mot astma och allergi visar även studier som har undersökt barn som växer upp på bondgårdar. Barn som växer upp med kor och hästar och som dricker opastöriserad mjölk har ett visst skydd mot astma och allergi. Man tror att resultatet kan bero på att barnen utsätts för tidig exponering av bakteriellt endotoxin, som finns naturligt i bondgårdsmiljö.

Även om det har visat sig att vissa bakterier har en skyddsfunktion för vårt immunförsvar är det fortfarande svårt att särskilja vilka sorter som är mest effektiva. Hur skiljer vi farliga bakterier som gör oss sjuka från ofarliga bakterier som kan göra att vi mår bättre? Opastöriserad mjölk kan till exempel sprida EHEC-, salmonella-, cambylobacter- och listeria-infektion men kan också skydda mot astma och allergi. Att utsätta oss för fler ”snälla” bakteriestammar genom en sämre hygien kan därmed ge allvarliga hälsorisker. Det vi bör undvika är därför överdriven hygien, det vill säga att duscha och tvätta hela kroppen med tvål och vatten eller liknande flera gånger om dagen och att dammsuga och dammtorka varje dag etc.

Fortsatt forskning som identifierar vilka bakterier som är våra vänner är viktig. Tills dess räcker måttlig hygien och sunt förnuft långt i kampen mot astma och allergi.

Källa: Lennart Bråbäck, barnhälsovårdsöverläkare, från föreläsningen: ”Den antiseptiska människan- astma och allergier ökar- har vi blivit för rena? ”, Konsumentföreningen Stockholms seminarium, 2006-03-14